Innan jag fick familj jojobantade jag i 20 år. Från att jag var 14, tills jag blev gravid. Jag är 174 lång och kände mig alltid stor i alla sammanhang. Pendlade mellan 70 kg som var min
"nu är jag finvikt" och upp till 82 när jag slutade röka, var sambo eller bara inte orkade bry mig ett tag. Låg mestadels kring 74 kg och drog 40-42 i kläder. Det var soppdieter, pulver, viktväktare, Atkins... Och denna eviga känsla av att inte vara fin nog. Idag ser jag på foton av mig själv från dessa år av strävan och önskar jag fattat då vad jag förstår idag: Jag var vältränad, kurvig och alldeles fantastiskt fin nog!!

Jag gick upp över 30 kg under min första graviditet, gick ner till 85, blev gravid igen efter bara 6 månader från den första förlossningen. Pendlade mellan 80-85 kg efter amningen var avklarad- men vad hände sen? Jag väger ju drygt hundra pannor idag??

Sambofet, har ni hört den låten? Den stämmer på kvinnor med... Jag har inte sovit en oavbruten natts sömn på sex år ( jovisst, några stycken men inte många), är alltid trött, och lägger all energi på familj och jobb. Till och med vännerna jag alltid satte i första rummet har fått stå tillbaka och försvunnit ut i periferin. När jag är trött, då äter jag. När jag vill trösta mig, belöna mig, eller har långtråkigt, då äter jag. Helst godis. Så under de senaste tre åren har vikten krupit stadigt uppåt, tills den förra sommaren låg nära 110 kg. Körde Itrim, och sedan har jag legat runt 100, inte ändrat något av mitt fokus, inte tränat, inte valt klokt. Unnat mig, som det heter, allt gott att stoppa i munnen.
Sockerberoende är bara förnamnet. Hand i hand med ett stort intresse för matlagning, och en stor dos lathet och undanflykter, har det resulterat i den tunga människa jag blivit.
Ojojoj, det är många mönster att bryta. Jag har klippt alla kolhydrater från min mat nu, utom de som finns i grönsaker och mjölken i kaffet och teet. Det blir spännande att se vad vågen säger om det framöver!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Äldsta dottern min går på sexårsverkssmhet- första året i skolmiljö, efter dagis. Och igår kom hon hem och frågade när hon ska få en egen mobiltelefon...Det visar sig att fyra av sexåringarna i hennes klass har mobiler- inte för spel, musik, fotograf...

Här kommer anledningar till bristande bloggtid. För den som undrat. Och om du inte undrat, varför fortsätter du läsa? 1. Roligaste uppdraget- att ha ett ansvar för hur Stockholm Pride Park ser ut och fungerar och vad den innehåller i sommar. Grymt r...

Hej hoppsansa, det är nu en månad som rökfri som firas... Och just nu är det ruggigt frustrerande. Så alla uppmuntrande hejarop mottages med stor tacksamhet... ...

Jag måste boosta mitt ego för att orka stå emot röksuget, så är det bara. Jag måste gå runt och klappa mig själv på axeln för varje gång jag står emot en impuls/vana/ behov. Det är såklart jättejättekul för somliga i min omgivning som inte ännu skåda...

Nä, nu byter jag ut rökdonen och tycka-synd-om mackorna mot annat. Som den här:   Mumsiga lilla frukostkicken bestående av stjälkselleri, morotsjuice, citronsaft, banan och färsk ingefära. Mumma. Har även en annan grön favorit bestående av avo...