Dagens spellistor bör avnjutas utan distraktioner såsom arbetsuppgifter, bilkörning etc. Idag handlar allt om att skratta, att samla energi att traggla vidare. Jag har ett annat schvung i steget när jag går och småfnissar över små absurditeter i tillvaron, så jag har samlat ihop några sådana favoriter och hoppas de även sprider småfniss till er. Min egen tillvaros absurditeter handlar om hur min sockertarm hela tiden försöker lura mig i fällan, tillsammans med min inneboende soffpotatis. Här kommer deras argument:

Lista över alla bra skäl och ursäkter till att vara sambofet;
1. Jag är hellre hemma med barnen än på gymmet. Och om de inte är hemma vill jag njuta av friden här, tackarrr...
2. Jag vill såklart alltid dölja kaoset här hemma i doften av nybakta bullar, som det vore slöseri att inte äta upp
3. Det finns ju jättefina kläder i storlek 50. (visserligen för tanter, men ändå)
4. Vi går aldrig ut så jag behöver inte klä upp mig. (Vilket är tur då jag bara har tantkläder)
5. Kroppsfixering är ofeministiskt. (Man måste ju vara en god förebild även om man rullar fram)
6. Jag är tung nog att hålla kvar stökiga personer på jobbet (ordningsvakt) genom att klamra mig fast i deras ben. (Om jag har tur och fångar dem innan de börjar springa)
6.5 Uniformen är så ful att den inte ens är snygg på mina vältränade kollegor. (Fast på mig spricker brallorna när jag klamrar mig fast i busarnas knäveck)
7. Kaffe är godast med chokladbollar till. Eller tårta, eller bulle, eller cigg. Borde nog sluta med kaffe?
8. Jag har inte tid med hemmagympa, det finns ren tvätt att vika. (Dammsugning är för ansträngande men tvätt kan man vika sittandes framför TV:n)
9. Jag får inte sova på nätterna, så jag måste äta för att hålla mig vaken dagtid. (Okej det var väl mer förr om åren men jag känner att argumentet ändå bär en viss dignitet)
10. Det vore oartigt och glädjedödande att tacka nej när Bettan på jobbet bjuder på tårta. (Nu händer det ju rätt sällan, men OM nån vill bjuda på tårta är jag inte den som är den...)
11. Man ska äta tills maten är slut annars tänker man inte på de svältande barnen i Afrika? (jag är lite osäker på den faktiskt)
12. Alla dieter är bara lurendrejeri efter nån månad på löpsedlarna. Och tänk bara, det krävs hela 9 steg för att bli av med läskfetman! Hur många steg blir inte det om man har bullfetma, entrecote och bearnaise-fetma, chokladfetma, godisfetma och lathetsfetma KOMBINERAT!!!??? Massor!!

Så ni förstår ju vilken massiv övertalningskampanj mitt inte så undermedvetna undermedvetande utsätter mig för varje dag? Vilken enorm bedrift det är att jag hållit ångan uppe en hel vecka nu, även om morgonpromenaderna fick stryka på foten för att jag var tvungen att vabba?
Jag har självklart en ännu längre lista över skäl att omedelbart SLUTA var tjock och osund, men den är inte lika kul, den toppas av rädslan för en för tidig död i hjärt/kärlsjukdomar och sen går det bara utför bland vettiga och kloka argument som är för självklara för att skriva ner. Det är på något visst så mycket mera jag att skratta åt mina egna svagheter. Och någonstans på vägen, att skratta ger energi att orka vara klok och snusförnuftig, orka hoppa över sockret, ta trapporna istället för hissen (inte så svårt som det låter när man bor på andra våningen) orka slåss mot soffpotatisen som vill ut ur hälsofängelset varje dag.
Så jag laddar ner lite tillvarosanalyser och skrattar mig igenom nästa powerwalk!

#spotify #comedy #livsstil

Jo då skulle jag äga och driva Andrum. Andrum skulle vara ett hotell/kursgård fast som ett gammalt kloster. När man checkar in får man lämna ifrån sig telefon, dator, klocka.... Jag tänker mig en stilig byggnad i sten , fyra våningar hög, som omger en medeltida klosterträdgård. I trädgården finns olika sektioner, och man kan sitta bland dofterna, blunda och vända ansiktet mot solen, njuta av tystnaden. Inomhus skulle det finnas rum för meditation, en lång pool i källarvalvet, sällskapsrum (utan TV) inrett som ett engelskt herrklubbsbibliotek: Bokhyllor i mörkt trä från golv till tak, en stor eldstad, djupa läderfåtöljer. Tänk Hogwarths, fast bättre. Med en bar som bara serverade fantasiska prisbelönta brygder att avnjutas långsamt, medan man bläddrar i ett sällsynt inbundet exemplar av Paradise Lost eller för en lågmäld diskussion om samhällets förfall med någon annan  intellektuell varelse.

Maten skulle vara enkel och rustik och lagad på lokalt producerade varor (jag påstår inte att det skulle vara billigt att bo här) Man skulle kunna lära sig gamla bortglömda hantverk eller matlagning eller lyssna på klarsynta föredrag (vi skulle såklart ha ett digert temautbud året runt). Kanske skulle vi ha eget stall? Nä, det får vi ta in på entreprenad lokalt- och på vintern skulle man kunna åka släde insvept i varma fällar till någon närbelägen marknad (nej inte Coop stormarknad, mer tysk julmarknad)

Rummen skulle vara spartansk inredda men ha grymt sköna sängar. Och de tjocka stenväggarna skulle se till att man aldrig stördes av ljud.

Och nej, det är inte ett familjehotell. Och nej, det är inte till för svensexor, företagets julfester eller gapiga medelålders "tjejgäng" som ska återknyta bekantskapen i botten av rödvinsflaskan.

Scandic ligger två mil borta, i närmsta tätort. Nära Coop stormarknad.

Okej, jag är väl en typiskt storstads- miljöpartist kanske. Ni vet, den där som önskar att man ville bo på landet. Jag ser liksom framför mig hur det skulle vara, som i ett löftesrikt skimmer av hälsa och frisk luft och oändlig sommarstugekänsla.
Vi skulle bo i en härlig robust sekelskifteskåk (förra sekelskiftet, inte senaste. Jag vill bo i ett hus där man får öppna fönstret utan att paja ventilationssystemet). Av någon outgrundlig anledning skulle just vår tvåvåningsvilla med brutet tak, i trä och sten inte kräva något nämnvärt underhållsarbete utan bara hela tiden vara fin och hel, röd med vita snickarglädjesdetaljer. Det skulle finnas bergvärme installerat, en bastu, minst tre badrum och en stor inglasad vinterträdgårdsveranda. De glansiga ekgolven skulle prydas av mina hemvävda färgglada trasmattor såklart. ( måste visst införskaffa en vävstol oxå)
Tomten skulle vara på 4000 kvm och närmsta granne en trevlig barnfamilj med ponnystall. (Och ett par större hästar ifall jag lär mig rida eller behöver hjälp att plöja potatislandet) Vi skulle ha lekstuga, gäststuga, växthus och hönshus till våra tio lantrashönor som i princip skulle klara sig själva och förse oss med goda ekologiska ägg i utbyte för sina skulor.
Jag skulle odla massor med finfina grönsaker och örtkryddor, de knotiga fruktträden skulle digna, hallon och vinbärsbuskar likaså. Traktens barn skulle komma och rensa mina trädgårdsanläggning glatt sjungandes " i denna ljuva sommartid" i utbyte mot ett hembakt bröd eller hopp i barnens stora studsmatta. Jag skulle sylta och safta och ha en stor matkällare som försåg oss under vintern.
All närservice skulle finnas på cykelavstånd, eller sparkstötting vintertid. Skolan skulle vara liten och högkvalitativ, skogarna fulla med svamp och bär och lekställen för barnen. Sommarkvällarna skulle vara fulla av trevligt umgänge i bersån, vinterkvällarna dito framför den stora sprakande brasan i eldstaden.
Kanske skulle jag driva traktens mysiga café, med hembakat som doftade ut på landsvägen och lockade hungriga förbipasserande naturturister.
Alla skulle vara rödkindade och se ut som Malin i Saltkråkan. Melker skulle oxå vara välkommen och häpna över den gyllengula sockerkakan, bakad på våra ekologiska ägg. Ingen skulle drömma om att beställa en latte. Vinbärsteet på torkade blad från svartvinbärsbuskarna, ljungte repat i skogen.
Vi skulle byta tjänster och prylar med grannarna, åka på små trevliga auktioner på gårdarna i trakten...
I sjöarna omkring skulle det finnas fina badställen och fisk, och så kunde det gärna finnas nån som födde upp får i närheten. Jaktlicens på vildsvin och älg, sen är saken biff! För att dra in kosing till ofrånkomliga monetära utlägg skulle jag skriva små bästsäljande böcker tänkte jag, kokböcker eller små halvpolitiska kåserier.
I mitt Astrid Lindgrenland skulle vi åka på långa skidturer om vintern, med varm choklad och bullar i ryggsäcken, och se på solnedgången över vidderna innan vi stavade hemåt i halvdunklet för att dricka närande buljong och spela alfapet framför brasan. Alla vänner skulle komma på besök på helgerna, bo i vår vinterbonade gäststuga och sucka lättat över avsaknaden av bilsus och storstadshets.
Japp, govänner, ni kan väl se mig nu, stående i dörröppningen iförd ett storblommigt förkläde, rödkindad och harmonisk och sund rakt igenom, när jag hälsar er välkomna? Kaffet står på vedspisen och är snart klart! Vi fikar väl i syrénbersån med Pettson och Findus??

Detta recept ger ca 10 bitar. 

Botten:

100 g choklad, ca 75 %

75 g smör

2 ägg

3 msk mandelmjöl

2 tsk svart kaffe

2 dl hackade hasselnötter

Smält choklad och smör och rör till en slät kräm. Vispa äggen hårt, blanda ner mandelmjöl, kaffe, hasselnötter och chokladsmeten. Bred ut i botten på en rund form med löstagnbara kanter. Grädda på 175 grader i ca 6 minuter, låt svalna.

Fyllning;

Helt osötad sylt alt mosade hallon, ca 2 dl. Bred ut på den avsvalnade botten i formen utan att ta loss kanten.

Mousse;

2 ägg

3 dl vispgrädde

100 g choklad, 75%

Separera äggvitor från äggulor. Vispa äggvitorna till hårt skum, skall inte rinna om du vänder bunken upp och ner. Smält chokladen och låt svalna något. Häll i grädden i äggvitorna och vispa till fast konsistens. Blanda ner äggulorna i chokladen och rör till en jämn smet. Blanda ned chokladsmeten i gräddskummet och vispa ihop. Häll ned smeten i formen och låt stå i kylskåp minst 2 timmar.

Vid servering, tag loss sidan på formen och häll över en näve färska bär, helst hallon eller blåbär.

1 liten ekologisk citron

1 stor bit ingefära 

1,5 liter vatten

Honung efter smak ( jag använder 1 tsk per liter vatten)

Piggelindricka, tusen gånger bättre än alla energidrycker med socker som basingrediens som folk luras att köpa. Håller ca en vecka i kylskåp.

1/2 litet vitkålshuvud, fint strimlat

1/2 rödlök, fint strimlad

2 morötter, rivna

saften från en liten citron

3 msk majonnäs

3 msk creme fraiche

salt, svartpeppar cayennepeppar

Äts med fördel till revbensspjäll!

  2 kycklingfileer, tärnade

1 palsternacka

1 morot

1 bit rotselleri

6 dl hemkokt kycklingbuljong

2 msk grädde

2 msk gräddfil

1 näve svamp

Skala och tärna rotsakerna och fräs dem i en skvätt olivolja. Häll på hälften av buljongen och koka till rotsakerna blivit mjuka. Tag bort från plattan och mixa till en slät smet. Tillbaks på plattan, häll i resten av ingredienserna och hetta upp. Smaka av med salt och cayennepeppar. 

Firade att mor min fyllde pensionär idag. Tillbringade eftermiddagen på den vackra villatomten, åt gott och njöt av värmen.
Ibland glömmer jag bort att hylla min mamma (och pappa) tillräckligt. Så här: Tack för att jag fick växa upp i en hel familj, i ett tryggt område. Tack för att jag inte behövde sakna något, materiellt eller känslomässigt. Tack för att jag fick lära mig att diskutera, argumentera, tänka kritiskt. Tack för allt stöd jag fortfarande får i alla sammanhang. Tack kära mor för att du varit en stark kvinna, en förebild, en modig och hårt arbetande och närvarande mamma. Tack för att jag fått lära mig värna om familjen, värna om miljön, värna om tiden jag har. Tack för att ni prioriterade (och prioriterar) tiden med oss barn så högt. Tack för mina underbara syskon. Och tack för att jag idag fortfarande har glädjen av er vänskap, ert kunnande, er kärlek.