Detta har varit en arbetshelg för mig. Men det är skillnad på arbete och arbete. Det finns arbete som är produktivt för kassan, och arbete som är produktivt för själen. Hur många har ett avlönat arbete som är produktivt för ert mentala välbefinnande, sträck upp en hand? (eller skriv en kommentar och berätta vad ni gör) Jag avundas er!
Mitt pengainbringande yrke har jag haft i olika utsträckning och på olika arbetsplatser i 16 år, och javisst, under de första fem åren innehöll det en del utmaningar och en hel del nya lärdomar och insikter. Så restrerande elva....tja, man vet att man känner sig trygg med sin kompetens. Men det ger ju ingen direkt Hallelujahkänsla när man går till jobbet.
Jag jobbade på mitt deltidsjobb och på krogen fredag och lördag. Ska inte påstå att jag bara stod av tiden men det var väl ungefär en halvtimme sammanlagt på 23 timmars jobb när hjärnan var tvungen att vakna ur funderingar kring framtida husköp och planerande av kommande veckas menyer. Och att stå still i 23 timmar, oavsett bekväma skor, är ingen höjdare för fötterna kan jag lova.
Idag var jag ute i skärgården på snart 90- årige morfars torp. Samlade ihop nerklippt ris och körde i skottkärra till komposten. Kroppen arbetade och själen jublade över sol, vind, vågskvalp och skönhet. Meditativt arbete, utan annan lön än sticksår (sabla nyponris) och känslan av att hjälpa till i makligt tempo.
Önskar jag hade fått ägna hela helgen åt det istället för att debattera huruvida svensk alkohollagstiftning tillåter att man kommer in på krogen efter "bara ett par öl" och inte kan uttala " jävla fascist" utan att sluddra.
Jag vet att trädgårdsarbete inte låter så jättespännande för den som bor i villa men just nu, för mig, känns det som himmelriket. Ingen diskussion, bara raka spåret till komposten. Och det som inte förmultnar när det grävs ner, det bränner vi. Kan jag prova det på jobbet imorgon?